Fornminnen

FORNMINNEN på GRÄNSÖ

B1 BONDBACKEN

Den första gården på Gränsö kallades "Bondbacken". År 1544 nämns två gårdar på "Gränzö Kronogodz i skiären". Den första gången som gården finns på en karta är år 1646. Då finns där två torp, Norrgården och Sörgården. De bör vara ganska nybyggda då eftersom danskarna bände Gränsö gård 1612, enligt Sune Garpenby i Gamleby,

På kartor år 1691 och 1693 finns bara ett hus utsatt på Bondbacken. Kanske brändes husen av danskarna 1677 och bara ett blev återuppbyggt 1691. År 1707 finns ett hustecken och 1750 två. År 1783 finns en gårdsmarkering vid Bondbacken men den är försvunnen år 1792.

Vilka som bott på Bondbacken är svårutrett eftersom namnet "Gränsö" och "Gränsö torp'' kan avse en eller två gårdar och "Gränsö" även herrgården.
1686 föds Olofs son Arnders på Gränsö.
1698 dör Måns Nilsson, Gränsö.
1731 avlider änkan Elisabet Sunesdotter, Gränso torp.
Herrgårdem nämns med säkerhet 1731 då en son till kapten Piper föddes.

I dag finns rester av Gränsös första gård på Bondbackens torräng, 50 m syd om badstranden. torp nr 86

B2
Norrgården
En bastant husgrund 8 x 10 m med källare unger golv.
Vid södra sidan finns en tillbyggnad 4 x 7 m.

torp nr 86
N 57.46.142
E 016.40.519

B3
Södergården
Grunden efter Sörgården ligger 75 m söder om Bondbacken. Där finns bara spisröset med en del tegel kvar. Ingenting av grundmurarna återstår.
En båtlänning finns i stranden 100 m öster om Sörgården. Den är stor och välbevarad, 12 x 3 m c:a. År 1750 finns inloppet till en hamn i närheten.
torp nr 86
N 57.45.816
E 016.41.370

B4 I stranden 150 m mot sydost finns ytterligare en båtlänning. Den är 3 m bred och lagom djup att användas i dag. I anslutning finns en stenmur som är byggd längs med land som en 15 m lång vågbrytare och slutar intill en modern brygga. Dess syfte är oklart men den kan ha varit använd vid det båthus som syns på kartan 1646. Nu finns ett spisröse med tegelbitar i de svårtiligängliga slånsnåren på den kulle som förr skjutit ut från stranden. Den kallades år 1646 för Båthuswükan.

B5 På kartan från 1750 finns en liten hamn där det i dag är ett kärr som är avskuret från havet. Det verkar ha varit ett smalt inlopp med en hamnbassäng troligen för torpens båtar. Märkligt nog saknas hamnen på kartan 1646. Nu verkar skogsmarken mellan den forna hamnen och stranden vara för hög för att ha varit farbar med båt på 1700-talet. Men stämmer kartans upppift bör inloppet ha varit där det stora diket i dag löper ut.
En stor stemnur löper från Bondbacken till Lillön.

B6 Sjöbod vid Båthusviken
Den ligger vid Gloet mellan Bondbacken och Fiskartorpet.
N 57.45.718
E 016.41.514

B7 Båtlänning
Fler finns längre utåt. N 57.45.80
E 016.41.50

B8 Barngravar
Enligt Fleetwood är stenhögarna 150 m ost om Stensnäs barngravar.
Ytterligare litet längre österut ligger det som kan tolkas som en vikingagrav.

B9 Hamn med oförklarad stensättning. N 57.45.732
E 016.42.129

H1
H2
HERRGÅRDEN
Byggnad som finns på karta år 1807. Det är en stor grund, l0 x l5 m av flata gjutna block, som har varit herrgärdens växthus. Planer finns nu 1996 på någon form av återuppbyggnad som naturum i huset vid vägen. Byggnaden var skola i hörjan av l900-talet.
Mellan herrgården och stranden fanns ytterligare fyra hus eller bodar år 1807.

Grund troligen efter någon sorts fähus beläget i Ekhagen norr om herrgården och väster om stallet. Grunden är 20 m lång men bara 4 m bred med formgjuten 15 cm bred sockel 20 cm över jord och med två cementplattor. I sydöstra hörnet finns hemsmitt järn och spik. Det finns inritat på en karta från 1979. Plattan har använts till trädgårdens kompost.

H3 En kallmurad grund 6 x 10 m finns i hagen. Den är till stor del övertorvad och har troligen varit en ekonomibyggnad.

H4 Här låg slottets sågverk och en smedja, enl Joel Karlsson, Ryttartorpet. På sydvästra sidan av vägen finns en brunn.

H5 Här låg förr herrgårdens ladugård, stall, loge och en del andra ekonomibyggnader.

H6 Straxt norr om udden som skjuter ut norr om Bonnbackens badstrand står namnet Wrakwüken på kartan från 1750.

L1 LILLÖN
Stensnäs
En väl bevarad stenfot 8 x 5 m med en väl bevarad jordkällare.
Ladugården låg väster om vägen, små rester av grundes.
torp nr 98
N 57.45.822
E 016.41.3504

L2 Vid stranden mot Gudingen finns en vinkelbyggd stenmur, 1 m bred och 1 m hög och c:a 10 m lång. Kanske kan det ha varit en hamn till Stensnäs.

L3 Ett 14 m stort gravröse på berg i tallskogen. Det är urplockat i mitten.

L4 Gravröse som enl 1943 års inventering består av 2 st rösen med 8 m i diameter.

L5 Två rösen 1,5 m i diam och 1 m höga ligger i kanten av ängen. Omedelbart väster om dessa finns 2 ringar 1 m diameter av 30 cm stora stenar nedsänkta i torven. Enl baron Fleetwood är det barngravar.

L6 Här byggde fiskaren Hjalmarsson bryggor och en bod för sin trålare på 1950-talet. Men bryggorna förföll.

Rönnklabben heter på geologiska kartan av år 1904 Hwitskären. Kanske hade ön det namnet på grund av kvartsitbergens färg.

S1
SÖDRA ÖN
Gudingegruvan.
Ödegruva nära stranden, 300 m sydost om Kroken. Försök gjordes på 1800-talet (Troligen 1890-talet). "Ett gammalt gruvhål" nämns men är nu igenfyllt. Där finns flera varphögar, en av dem ligger alldeles i strandkanten. Gränsöleden går förbi området.

På Nordiska museet i Stockholm förvaras krossad malm från Gränsö.

S2 "Torpet" har husmarkering på ekonom kartan från 1943. Den kan finnas kvar bland de nuvarande villorna.

S3 Vid en granplantering från ca 1970, fanns förr åkrar som hörde till Ryttartorpet (enl Joel Karlsson, född i Ryttartorpet). I norra kanten av de forna åkrarna finns en stenig ekhage där in på 1940-talet en lada legat.
50 m norrut finns ett röse som kan vara en sönderriven grav.

S4
Det finns tre gravrösen på högsta berget norr om Sandviken, 16, 12 och 12 m i diameter. Troligen är de undersökta och restaurerade enl RAÄ, men ingen rapport finns i l943 års inventering.
Det är vackert välvda rösen utan krater i mitten.

S5 Norra Ryttartorpets ödegruvor.
En rad meterdjupa hål 15 - 50 m från stranden på bergets sydvästra sida. År 1890 bröts här röd arteit med 60% järnmalm Se Tjustbygden.

S6 Vid raststugan för Gränsöleden finns en äldre trappa som är gjuten i 7 steg och 2,5 m bred. Den går från strandkanten upp till en avschaktad platå i strandbrinken där det finns en gjuten platta 80 x 120 cm och 1 dm hög. Det verkar vara ett fundament och här kan ha funnits någon mindre stuga eller bod. Men varför är trappan så bred?

S7
Sandviken
Här, vid de nu granplanterade åkrarna, låg troligen torpet Sandviken. Grunden schaktades bort av militären då de byggde vägen år 1940. Högar av jämnstora stenar, lämpliga för en torpgrund, finns vid vägkanten. Sandviken nämns först år 1784 då barnet Lars Fredrik avlider.
År 1785 avlider Catharina Månsdotter, hustru, Sandviken Gräntz(ö), 27 år gammal. Sist nämns torpet 1838 då Carolina Maria, dotter till torparen Lars Jaensson och Anna Lisa Westerberg, avlider 43 år gammal.

torp nr 81
N 57.44.17
E 016.42.651

S8 Ett litet gravröse som ej finns uppgivet av RAÄ.

B1	BONDBACKEN Den första gården på Gränsö kallades "Bondbacken". År 1544 nämns två gårdar på "Gränzö Kronogodz i skiären". Den första gången som gården finns på en karta är år 1646. Då finns där två torp, Norrgården och Sörgården. De bör vara ganska nybyggda då eftersom danskarna bände Gränsö gård 1612, enligt Sune Garpenby i Gamleby, På kartor år 1691 och 1693 finns bara ett hus utsatt på Bondbacken. Kanske brändes husen av danskarna 1677 och bara ett blev återuppbyggt 1691. År 1707 finns ett hustecken och 1750 två. År 1783 finns en gårdsmarkering vid Bondbacken men den är försvunnen år 1792. Vilka som bott på Bondbacken är svårutrett eftersom namnet "Gränsö" och "Gränsö torp'' kan avse en eller två gårdar och "Gränsö" även herrgården. 1686 föds Olofs son Arnders på Gränsö. 1698 dör Måns Nilsson, Gränsö. 1731 avlider änkan Elisabet Sunesdotter, Gränso torp. Herrgårdem nämns med säkerhet 1731 då en son till kapten Piper föddes. I dag finns rester av Gränsös första gård på Bondbackens torräng, 50 m syd om badstranden.	torp nr 86
B2	Norrgården En bastant husgrund 8 x 10 m med källare unger golv. Vid södra sidan finns en tillbyggnad 4 x 7 m.	torp nr 86 N 57.46.142 E 016.40.519
B3	Södergården Grunden efter Sörgården ligger 75 m söder om Bondbacken. Där finns bara spisröset med en del tegel kvar. Ingenting av grundmurarna återstår. En båtlänning finns i stranden 100 m öster om Sörgården. Den är stor och välbevarad, 12 x 3 m c:a. År 1750 finns inloppet till en hamn i närheten.	torp nr 86 N 57.45.816 E 016.41.370
B4	I stranden 150 m mot sydost finns ytterligare en båtlänning. Den är 3 m bred och lagom djup att användas i dag. I anslutning finns en stenmur som är byggd längs med land som en 15 m lång vågbrytare och slutar intill en modern brygga. Dess syfte är oklart men den kan ha varit använd vid det båthus som syns på kartan 1646. Nu finns ett spisröse med tegelbitar i de svårtiligängliga slånsnåren på den kulle som förr skjutit ut från stranden. Den kallades år 1646 för Båthuswükan.
B5	På kartan från 1750 finns en liten hamn där det i dag är ett kärr som är avskuret från havet. Det verkar ha varit ett smalt inlopp med en hamnbassäng troligen för torpens båtar. Märkligt nog saknas hamnen på kartan 1646. Nu verkar skogsmarken mellan den forna hamnen och stranden vara för hög för att ha varit farbar med båt på 1700-talet. Men stämmer kartans upppift bör inloppet ha varit där det stora diket i dag löper ut. En stor stemnur löper från Bondbacken till Lillön.
B6	Sjöbod vid Båthusviken Den ligger vid Gloet mellan Bondbacken och Fiskartorpet.	N 57.45.718 E 016.41.514
B7	Båtlänning Fler finns längre utåt.	N 57.45.80 E 016.41.50
B8	Barngravar Enligt Fleetwood är stenhögarna 150 m ost om Stensnäs barngravar. Ytterligare litet längre österut ligger det som kan tolkas som en vikingagrav.
B9	Hamn med oförklarad stensättning.	N 57.45.732 E 016.42.129

H1 H2	HERRGÅRDEN Byggnad som finns på karta år 1807. Det är en stor grund, l0 x l5 m av flata gjutna block, som har varit herrgärdens växthus. Planer finns nu 1996 på någon form av återuppbyggnad som naturum i huset vid vägen. Byggnaden var skola i hörjan av l900-talet. Mellan herrgården och stranden fanns ytterligare fyra hus eller bodar år 1807. Grund troligen efter någon sorts fähus beläget i Ekhagen norr om herrgården och väster om stallet. Grunden är 20 m lång men bara 4 m bred med formgjuten 15 cm bred sockel 20 cm över jord och med två cementplattor. I sydöstra hörnet finns hemsmitt järn och spik. Det finns inritat på en karta från 1979. Plattan har använts till trädgårdens kompost.
H3	En kallmurad grund 6 x 10 m finns i hagen. Den är till stor del övertorvad och har troligen varit en ekonomibyggnad.
H4	Här låg slottets sågverk och en smedja, enl Joel Karlsson, Ryttartorpet. På sydvästra sidan av vägen finns en brunn.
H5	Här låg förr herrgårdens ladugård, stall, loge och en del andra ekonomibyggnader.
H6	Straxt norr om udden som skjuter ut norr om Bonnbackens badstrand står namnet Wrakwüken på kartan från 1750.

L1	LILLÖN Stensnäs En väl bevarad stenfot 8 x 5 m med en väl bevarad jordkällare. Ladugården låg väster om vägen, små rester av grundes.	torp nr 98 N 57.45.822 E 016.41.3504
L2	Vid stranden mot Gudingen finns en vinkelbyggd stenmur, 1 m bred och 1 m hög och c:a 10 m lång. Kanske kan det ha varit en hamn till Stensnäs.
L3	Ett 14 m stort gravröse på berg i tallskogen. Det är urplockat i mitten.
L4	Gravröse som enl 1943 års inventering består av 2 st rösen med 8 m i diameter.
L5	Två rösen 1,5 m i diam och 1 m höga ligger i kanten av ängen. Omedelbart väster om dessa finns 2 ringar 1 m diameter av 30 cm stora stenar nedsänkta i torven. Enl baron Fleetwood är det barngravar.
L6	Här byggde fiskaren Hjalmarsson bryggor och en bod för sin trålare på 1950-talet. Men bryggorna förföll.
	Rönnklabben heter på geologiska kartan av år 1904 Hwitskären. Kanske hade ön det namnet på grund av kvartsitbergens färg.

S1	SÖDRA ÖN Gudingegruvan. Ödegruva nära stranden, 300 m sydost om Kroken. Försök gjordes på 1800-talet (Troligen 1890-talet). "Ett gammalt gruvhål" nämns men är nu igenfyllt. Där finns flera varphögar, en av dem ligger alldeles i strandkanten. Gränsöleden går förbi området. På Nordiska museet i Stockholm förvaras krossad malm från Gränsö.
S2	"Torpet" har husmarkering på ekonom kartan från 1943. Den kan finnas kvar bland de nuvarande villorna.
S3	Vid en granplantering från ca 1970, fanns förr åkrar som hörde till Ryttartorpet (enl Joel Karlsson, född i Ryttartorpet). I norra kanten av de forna åkrarna finns en stenig ekhage där in på 1940-talet en lada legat. 50 m norrut finns ett röse som kan vara en sönderriven grav.
S4	Det finns tre gravrösen på högsta berget norr om Sandviken, 16, 12 och 12 m i diameter. Troligen är de undersökta och restaurerade enl RAÄ, men ingen rapport finns i l943 års inventering. Det är vackert välvda rösen utan krater i mitten.
S5	Norra Ryttartorpets ödegruvor. En rad meterdjupa hål 15 - 50 m från stranden på bergets sydvästra sida. År 1890 bröts här röd arteit med 60% järnmalm Se Tjustbygden.
S6	Vid raststugan för Gränsöleden finns en äldre trappa som är gjuten i 7 steg och 2,5 m bred. Den går från strandkanten upp till en avschaktad platå i strandbrinken där det finns en gjuten platta 80 x 120 cm och 1 dm hög. Det verkar vara ett fundament och här kan ha funnits någon mindre stuga eller bod. Men varför är trappan så bred?
S7	Sandviken Här, vid de nu granplanterade åkrarna, låg troligen torpet Sandviken. Grunden schaktades bort av militären då de byggde vägen år 1940. Högar av jämnstora stenar, lämpliga för en torpgrund, finns vid vägkanten. Sandviken nämns först år 1784 då barnet Lars Fredrik avlider. År 1785 avlider Catharina Månsdotter, hustru, Sandviken Gräntz(ö), 27 år gammal. Sist nämns torpet 1838 då Carolina Maria, dotter till torparen Lars Jaensson och Anna Lisa Westerberg, avlider 43 år gammal.	torp nr 81 N 57.44.17 E 016.42.651
S8	Ett litet gravröse som ej finns uppgivet av RAÄ.