LUCERNA
Ön har tillhört Lofta socken till 1906, därefter Västervik.
Lofta torp nummer 299

År 1610 stavas namnet Ljüserna som anses betyda 'den ljusa ön'. Roger Karlsson anser att inseglingsljus, en kase på bergets topp, kan ha funnits som ledljus.
En annan åsikt är att man skeppat växtern Lucern, en klöverart, därifrån och det givit öns namn. Men det stämmer inte med äldre stavning.

Karta över Lucerna år 1900
År 1898 förvärvade staden tändsticksfabriksområdet, Norrlandet, Lucerna, Ringholmarna och Notholmen från Lofta, mot att man i utbyte lämnade bla den av staden ägda egendomen Ekhagen samt kr 3.486:62 i mellanavgift. Inkorporering beviljades 1904 att träda i kraft 1906, mot en skatteersättning till Lofta på 1000 kr per år under 15 år. Men staden sålde marken i Gamleby för 90.000 kr år 1910.
Även Hästallmänningen på fastlandet anses har tillhört Lofta.
År1728 och 1798 finns ett torp på Lucerna omnämnt. På en karta från 1707 finns ett torptecken ungefär vid reningsverket. På kartan från år 1900 ser det ut som ett torptecken där kraftverket nu ligger.
Sundet heter Tre Bröders Sund efter tre stenar som ligger i vattnet och fortfarande syns. Bron och hamnen byggdes år 1928.

Men sundet har i folkmun även namnet Skitaresund. Erik Mansfeld berättar:

"När fiskarna skulle in till Västervik för att sälja sin fisk på fisktorget fick eller ville de inte gå in före klockan 06.00 för vattnet var så dåligt att fisken dog i sumparna. De lade då till i Skitaresund och väntade. Samtidigt gjorde de sig i ordning och en toalett före stadsbesöket. Sedan rodde fruntimren i kapp för det var trångt på torget och det gällde att få de bästa stånden. Männen var oftast hemma och skötte gård och fiske.


En mycket trevlig berättelse om Lucerna, skriven av Fritiof Eriksson, finns HÄR