Från intervju med Bertil Åkerman Gärdsholmen år 1995 samt år 2000 / Lars Cornell.

Anders Nilssons (garvare i Björnsholm) hustru Karolina Albertina f 1839, var mormors mor till Sven f 1925 och Bertil Åkerman f 1928.

Deras far Axel Åkerman var erbjuden att ta över Hellerö Söderskog för två tusen kronor och inteckningar för 58 000:-. Men han vågade inte. Skogen ansågs inte ha något värde då och han var fattig torpare.

Kolningen vid Mörkvik/Söderskogen startade så att Axel Åkerman och en som hette Nilsson köpte lattveden (timmrets sidor) och satte upp kolmilor, byggde kolarkojan och ett kolupplag. Upplaget gjordes av brädplank ca 3 m höga som spikades på några träd. Två av dem är alar som står kvar vid sjökanten ännu. Kolmilorna var traditionella runda men i stället för jord använde man sågspån som det fanns gott om att täta med runt om och ovanpå. Man packade genom att bulta ihop sågspånen. Kolet såldes till något järnbruk och fraktades iväg på pråmar.

Ångbåten Stegsund gav sig iväg till Västervik på morgonen och kom tillbaka på kvällen. Helgenäs var utgångshamn vissa dagar och då kunde den lägga till vid Tindered, Djursnäs eller Träthult och gick sedan genom sundet till Mörkvik och så vidare till Bjursund. Båten gick året runt utom på vintern och betydde mycket för befolkningen.
När Stegsund slutade gå började fiskarna köra med sina fiskebåtar i stället. Det var Ekström och Wirström på Gunleudd och så småningom också Axel Åkerman på Solvik.

Bertil var flottarbas på Tindered varv för Holmens bruk. Han lärde ut hur man djupflottade och var i Gamleby, Norrköping, vid Sandöbron mfl ställen.

Bertil anlade fiskodling i Mörkviken. Den såldes till Göteborg och stora långtradare hämtade den. Men för att öka lönsamheten började Bertil slakta, röka, grava och förpacka laxen själv på Gärdsholmen och sälja den lokalt. På så sätt fick han ut ett bättre pris.

Ett år dog fisken i en kasse. Tio ton fisk gick han miste om. Först trodde de att den drabbats av någon sjukdom eller förgiftning. Men det var troligen vindstilla, dvs vattnet blev stillastående, i kombination med varmt vatten som var orsaken. På den tiden odlade man lax i öppna kassar. Det förbjöds några år därefter och all svensk fiskodling försvann. I stället importerade Bertil lax från Norge och Chile och gravade och rökte. Den såldes i traktens affärer och i Helgenäs samt gårdsbutiken på Gärdsholmen.